Efter 113 dagar i Meekatharra och en lång bussresa i en stinkande buss med den grinigaste chauffören nånsin är vi äntligen tillbaks i civilisationen. I alla fall nästan, just nu befinner vi oss nämligen i en förort till Perth vid namn Midland och kommer vara här fram tills tidigt imorgon eftersom vi som sagt fick möjlighet till en natts gratis boende hos en jobbarkompis mamma. Eftersom drottningen är på besök i Perth är alla hostel nämligen uppbokade (man tycker ju att det borde vara tvärtom). Från och med imorn har vi dock ett rum i centrala Perth och sen flyttar vi till ett annat hostel precis vid stranden på tisdag när Ahlberg kommer.

Just nu sitter vi bara och slöar. Är ensamma "hemma". Hon lämnade en nyckel åt oss i brevlådan och sa att vi bara kunde knalla in. Återigen märker man en viss skillnad mellan folket här och de hemma i kylan. Hade dessutom återigen tur med vilket folk vi stöter på när vi gjorde misstaget att gå av bussen hit från Midland centrum  ett antal hållplatser för tidigt. Gubben som bodde i huset som vi stod utanför och försökte klura ut vart vi skulle ta vägen kom ut och erbjöd oss skjuts till rätt plats.

Tänkte att ni skulle få se lite mer av den plats där jag som sagt spenderade 113(!) dagar. Ett litet ihopklipp av den dokumentär som jag nämnde att de var och spelade in för ett par veckor sen. Lyckligtvis är inte vårat lilla framträdande med i den här versionen men däremot får våran supervisor Veggie-Pete synas till hans stora glädje. På maskeraden som vi hade i torsdags kom han med hans egna ord utklädd till "a TV-celebrity" så han är rätt stolt över det där.. Däremot syns det rätt tydligt att han har svårt att hålla sig fär skratt när han pratar om vilket fantastiskt ställe det är att bo på. Undrar varför...