Enligt planerna jag hade så har jag idag haft en lugn dag men kvällen resulterade trots allt i ännu en liten fest, det verkar liksom inte finnas något alternativ när man bor med det här gänget. Blev i alla fall hungrig och passade därför på att smita iväg till McDonalds som ligger en minut ifrån vandrarhemmet och som dessutom har gratis (men EXTREMT långsamt) internet.

Dagen blev som sagt så lugn att förkylningen redan känns bättre. Alla killarna i rummet försvann iväg på sina egna uppdrag och lämnade mig ensam kvar med tyskan vilket inte var så hemskt som det kan låata eftersom det har visat sig att hon mot alla odds har samma skruvade humor som jag har. Nu har hon dock checkat ut och återigen finns det 2 lediga sängar i vårt rum som troligtvis kommer fyllas under morgondagen.

Den enda utflykten under dagen var en liten stadsvandring för att hitta ett apotek som trots helgdagen var både öppet och hade Otrivin Menthol. Till slut hittade jag ett sådant och även om det kostade 16 dollar ( drygt 100 kr) istället för 8 som det gjorde i Melbourne så var det värt det. Otrivin är ju alltid Otrivin.

Imorn blir det troligtvis en liten resa till ett ölbryggeri där de har någon rundvandring tillsammans med tvättmakinshackerskan och ev även Schweizarn. Bortsett från det blir det nog lugnt värre eftersom det vankas arbete på onsdag igen.

Nu har jag ätit mina McDoubles och druckit mitt kaffe så det är väl dags att återvända till taket av Base Brisbane som är namnet på det stället där jag bor.

Träffade förresten precis nu 2 Göteborgare som på allvar verkade tycka att Linköping är bra på hockey, ja ni hör ju själva, här kan man ju inte stanna, åter till festen. Ha det!

I lördags blev precis som jag trodde första dagen på jobbet. Det var väl ok men inte det allra roligaste så jag ska nog ändå försöka hitta något annat att ägna mig åt efter mitt nästa Melbournebesök. Fram tills dess ska jag nog stå ut med det i alla fall. Efteråt blev vi till och med bjudna på öl av Steve (arbetsledarn) så det var ju hyggligt. Däremot blev jag totalt grundlurad av Paul (Waelsarn från mitt rum som också började på samma jobb i lördags). Han sa att Steve hade sagt till honom precis efter att vi slutade att första dagen var en testdag och att vi därför inte skulle få betalt för den. Först trodde jag ju såklart inte på det men han gav sig inte och lyckades vara jävligt övertygande och när han sen dessutom fick Steve att spela med så kunde jag ju inte annat än tro att det var sanning.

Så jag blev ju förstås asförbannad för att han åtminstone inte kunde kläckt ur sig det innan och berättade om det för typ alla jag har lärt känna här på vandrarhemmet och de tyckte ju med att det var förjävligt. Ringde t.o.m till Anna för att höra om det verkligen är normalt att arbetsgivare beter sig som en sådan skitstövel i det här landet. Tänkte ringa till Steve och säga några väl valda ord men jag tänkte att jag ju borde diskutera det hela med Paul en gång till först. Så när han kom tillbaks hit såtog jag upp det med honom och det var då jag fick veta att det hela bara var ett skämt. Kände mig en ganska stor smula dum men kunde ju ändå inte låta bli att skratta åt det hela, och det var det fler som gjorde.. :) Ska i alla fall komma på ett bra sätt att hämnas på den där lille Waelsarn..

Jag gjorde som planerat också ett försök att festa på kvällen trots att jag var extremt trött. Det gick bra till en början och billigt blev det eftersom jag och Sean träffade ett par svenskor som kunde förse oss med gratisdricka eftersom lördagar i baren här nere är "ladies night" och de då får gratis champagne mellan 9 och 12 på kvällen. Sen vart det däremot tvärstopp och det slutade med att jag gick och la mig vid 11-tiden. Jag och Levke - en tysk tjej som sover i sängen över mig numera och som uppenbarligen också var trött - hade väl lagom hunnit somna när det plötsligt väller in runt 20 pers i rummet för att ha efterfest. Något som vi förstås inte var särskilt fötjusta i men hade lite svårt att avstyra (Jag får kanske i ärlighetens namn skylla mig själv eftersom jag nog hade bjudit in åtminstone hälften av dem tidigare under kvällen men så objektivt kunde jag ju såklart inte se på saken i det tillståndet). Till sist försvann de i alla fall igen och det visade sig även att en av de mest högljudda hade tappat sin plånbok vilket kändes som ett rimligt slag för rättvisan. I glädjen över tron att jag skulle få sova igen så kostade jag på mig att dra nåt dåligt skämt vilket dock var en dum idé eftersom tyskan fick återkommande skrattattacker åt det under en timmes tid och så kunde jag inte somna pga det istället.

Igår vart det lite rugbyspelande i parken och sen på kvällen lite mera småfestande och den gången lyckades alla hålla sig på samma nivå så det uppstod inga konflikter om sömn utan blev riktigt trevligt. Börjar inse att resandet inte bara handlar om att se så mycket som möjligt utan att allt roligt folk man träffar är en minst lika stor del av behållningen. Och hittills har det precis som jag skrivit tidigare nästan bara varit just roligt folk jag träffat, några undantag finns ju förstås men de är lätträknade.

My crew

Idag blir det nog en lugn dag eftersom jag börjar få ont i halsen, förhoppningsvis blir det inte så allvarligt med det, det skulle ju vara värdelöst. Måste i alla fall ut och hitta ett apotek där de har Otrivin Menthol eftersom jag var dum nog att låta Schweizarn ta slut på min flaska precis innan jag själv började bli förkyld igen.