Jahaja, dags igen. Som vanligt får jag väl börja med att be om förlåtelse för att jag uppdaterar så sällan. Har dessutom redan använt alla ursäkter så nöjer mig med att konstatera att det är långt mellan mina inlägg och sen är det inte mer med det. Kan även påpeka att min mail strular på den här datorn och funkar så gott som aldrig numera så nu för tiden beror inte de dröjande svaren enbart på att jag är förbannat lat, även om det såklart fortfarande är en stor del av orsaken.

Har haft en riktigt skön söndag idag och det känns som att vi åtminstone har hunnit med lite mer än vanligt, vilket betyder ungefär att vi böde har hunnit ligga ute och slappa och tagit en promenad. Har till och med haft tid att dricka ett par öl och lyssna på lite svensk musik i våran trädgård. Är i alla fall väldigt nöjd med de nya huskamraterna, heltrevliga typer. På tisdag försvinner Kate med så då blir det lite mer utrymme vilket är toppen. Tråkigt nog låter det som att det kan komma en ersättare ganska snart, aldrig får man ju vara riktigt nöjd.

Det är för övrigt så gott som klart att vi lämnar Meekatharra den 28e oktober nu vilket innebär att det är så gott som bara en månad kvar. Vi har varit här över 2,5 månader så rent procentuellt ser ju siffran på hur lång tid vi har kvar riktigt festlig ut.

På tal om fest är det sotra grejer på gång här nästa vecka också, någon form av outback festival med livemusik, rodeo och alla möjliga evenemang skare visst bli. Enligt folket här så kommer folk från alla möjliga håll och kanter i landet och det kan bli över 1000 pers som samlas, så då förstår man ju att det är nåt stort :-P Ungefär hälften så mycket folk som kommer på första ispasset för LHC varje säsong, party... LHC ja, det är ju förresten tryggt att höra att det börjar gå som vanligt igen. Nej guld och framgångar är inget för min hemstad, men misslyckanden och fiaskon kan ju också ha sin charm. Skål på er!