Efter att vädret blev lite bättre igår så blev det en ny liten promenad till en gruvadå också. Bara jag och Charlie den här gången eftersom det var de andra två som var bakfulla denna gång, jävla veka typer jag bor med! Har inte så mycket annat för mig så jag kan lika gärna ladda upp lite bilder igen tänkte jag..

"Stadens" enda bensinmack

Caution! Kangoroos, bulls and asians :-)

  Två bilder av gruvan från ovan 

  Ungefär så här ser naturen ut i allmänhet här i trakten

 Vägen ner..

          Nere     och upp igen... ganska lång promenad     Mer bevis på hur omgivningen ser ut

Den här är tagen från "The Meekatharra lookout point, som är en uppskattningsvis 10 meter hög kulle och ganska jävla överreklamerad.. En annan gruva och ena kanten av Meeka i bakgrunden. 

I världens centrum, åk så lite som 627 kilometer och du kommer till... ett annat ställe som ingen jävel har hört talas om

Den lilla floden som i vanliga fall är MYCKET mindre och i princip det enda gräset som finns i Meekatharra (förutom det i vår trädgård då)

  och avlsutningsvis affären vi jobbar i, den var väl med senast också har jag för mig men för säkerhets skull så laddar jag upp en ny bild så att ingen går miste om en så mäktig byggnad.

Större delen av eftermiddagen och kvällen gick sedan åt till att konversera med en hel drös av er där hemma samt att planera och boka flyg och bostad inför resan utmed östkusten i december/januari. Hade planerat en hel del, kollat flygtider och priser mm och pratade sedan med Robin för att bekräfta att det hela lät bra, vilket det gjorde tydligen så då tänkte jag börja boka men det visade sig att det var nästan kört att hitta lämplig bostad i Sydney över nyår och helt omöjligt att hitta bostad i Byron Bay över jul.

Så det slutade med att det bara var att börja om från början med planerande. Istället flyger vi upp till Cairns från Melbourne på julafton och stannar där fyra dagar och åker sedan söderut istället. Har sedan en 8 dagars lucka eftersom jag väntar på mer info om vad som är lämpligast att fylla den med men anländer sen till Byron bay den 5 januari och stannar där tills den 9e då vi åker vidare till Sydney och stannar där till den 12:e då vi återvänder till Melbourne och dagen efter, till mörka svinkalla Sverige...

Trist att missa nyårsfirandet i Sydney men det var i princip enda sättet att lösa det på om det inte skulle bli jävligt mycket krångligare och dyrare och det är det inte värt för bara en natts skull tyckte vi. Resten av resan planeras nog inom kort. Ska verkligen bli sjukt kul men det är ju lite tråkigt att det måste sluta med 8 meter snö och 94 jävla minusgrader efter de 3 veckorna..

Det har vart varmt och soligt hela veckan, tills idag när vi äntligen har en ledig dag, då öser ju förstås regnet ner igen. Ja ni där hemma vet väl hur det känns, i alla fall om man ska tro aftonbladet, men å andra sidan hörde jag från en mer pålitlig källa igår att det ska man inte..

Hur som helst är det ju lite märkligt att 2 av mina 3 lediga dagar på ett ställe där det enligt uppgift i princip aldrig regnar har regnat bort fullständigt. Så återigen får vi väl ställa in våra planer och sitta inne och uggla istället. Om det inte blir bättre vill säga, det är hyfsat tidigt än.

Nu sitter jag i alla fall och väntar på att mina frukostpannkakor ska bli klara så helt hopplös är ju inte tillvaron ändå :-P Sen får vi väl se vad resten av dagen ägnas åt, troligtvis någon dålig film, lite kommunikation med hemlandet och lite planerande inför resan utmed östkusten runt årsskiftet :-)

Förresten, eftersom jag fick frågan två gånger igår så antar jag att det är fler som undrar om man hör nåt om händelserna i Norge här nere, och det gör man definitivt. Det var huvudnyheten på samtliga radiosändningar igår och på nyheterna på tv på kvällen så ägnades omkring 25 av de 30 minuterna åt just det, så det är verkligen en stor grej här nere också. Fy fan va sjuka människor det finns!

Tiden flyger förbi, halva arbetsveckan har gått igen och imorn har jag varit här i 2 veckor redan. Har dessutom haft en riktigt bra dag, så bra som det kan vara en vanlig arbetsdag i en liten håla i den Australiensiska ödemarken där ingenting händer i alla fall.

Det började med att jag hade sovmorgon, började kl 10 samtidigt som samtliga av mina 3 sambos började 8 så jag fick äta en frukost i lugn och ro samtidigt som jag kunde lyssna på min musik på högsta volym i stereon :-) Sen var det dessutom en ytterst behaglig dag på jobbet där allt flöt på i precis lagom tempo och när vi slutade visade det sig att chefen hade en sån dag då han gärna bjuder på några öl. Hann precis avsluta min andra innan Charlie som slutade ett par timmar tidigare ringde och sa att middagen var klar. Så det var bara för mig att rusa hem och äta en lite lyxigare måltid än vanligt (brukar bli nåt rätt enkelt när vi slutar kl 6) och dessutom en kaka hon bakat till efterrätt.

Och nu är mitt enda problem att jag måste göra plats för chokladbrownies också som engelskan bakar och som hon själv lovat att det ska vara de godaste brownies jag nånsin provat. Sen är det väl dags att sova antar jag. Två långa arbetsdagar väntar..

Vädret är för övrigt också bra igen. Hade ju lite otur när jag kom hit med typ 4 regniga dagar i rad, och det på ett ställe där det regnar ungefär 5 dagar om året. Men nu har det stabiliserat sig och är soligt och skönt, visserligen inte jättevarmt. Men 23 grader och solsken får väl duga för att vara mitt i vintern antar jag :-)

Söndag, enda lediga dagen i veckan numera. Vi hade alla möjliga planer för dagen, men de fullföljdes inte riktigt hundraprocentigt. Vi passade på att festa till det lite igår kväll, lite roligt måte man ju få ha ibland..

 
Tråkigt nog konstaterade vi ganska fort att vi hade lite för lite öl i huset, lyckligtvis har en av de två pubarna här i "stan" takeaway-beer så vi kunde gå dit och handla med oss lite. Problemet var bara att alla var trötta och hade ingen lust för att gå ut alls, men med lite kreativt tänkande kan man ju göra en jobbig shoppingrunda till en rolig grej, och det var väl ungefär där som kvällen började spåra ur.

Höromdan hittade vi en hel låda med kvarlämnade kläder i en garderob och vi tyckte att om vi klär ut oss så att vi ser riktigt dumma ut kan ju i alla fall en promenad i en liten småhåla där folk i allmänhet är ganska skapligt konservativa i sinnet åtminstone vara en aning provocerande och därigenom även rätt rolig. Efter att ni tittat på bilderna här nedanför kan ni väl kanske alla hålla med om att det här med utklädnad nog slog hårdast mot mig.. Men vad gör det, kan ju alltid vara kul att reta upp trångsynta bondläppar och det vart en rätt skojig promenad, passade även på att prova på det här med planking några månader efter alla andra. Läste förresten på en viss svensk nyhetssajt nu i morse att planking är helt ute nu och att den nya grejen är owling. Lyckligtvis är jag ju ingen sån som slaviskt måste följa alla trender så jag kan med ro sitta inne ikväll och posta bilder som visar hur långt efter vi ligger och inte alls känna något krav på att ge mig ut och leka uggla.

Hur som helst så fanns det som ni ser i alla fall vissa som uppskattade vår klädstil för kvällen så pass mycket att de ville följa med tillbaks hit och festa med oss och det kunde de väl få göra tyckte vi. Blev till slut ganska hårt, framför allt för vissa.. Har aldrig hört någon låta så uppriktig vid yttrandet av den klassiska dagen-efter-repliken "I am never drinking again" som Charlie gjorde i morse. Med andra ord var hon inte riktigt sugen på att genomföra vår planerade promenad och samma sak gällde Kate som är den engelska tjejen i huset. Jag och Marjanna som alltså är kanadensiskan var dock i prima skick och knallade iväg till gruvan själva.

Peter som är ägaren av vår lilla stormarknad tog mig på en liten tour runt Meekatharra i veckan när han behövde hjälp med att köra ut några säckar med hästfoder till deras gård och visade mig då bland annat just en av dessa gruvor och den såg verkligen häftig ut så jag tyckte att vi alla ville gå och undersöka den idag och de andra höll med, ja tills i morse då då det bara var en av dem som fortfarande fortfarande tyckte att det lät lockande.. Området är avspärrat så man kan egentligen bara se det genom ett staket men vi tyckte att vi ville ta oss en närmare titt så vi beslöt oss för att ta risken att bli arresterade av stans alla poliser (OBS Ironi!) och klättrade över staketet, fick lite rivsår men det var det helt klart värt, sjukt häftigt ställe!

Det här är de två gruvor som ligger bara 15 minuter gångväg frår vårt hus och därför kändes de lämpliga att besöka idag, men det ska tydligen finnas andra som är betydligt större (och då var ändå de här två väldigt stora!) ganska nära också så det lär vi garanterat kolla upp så småningom också. Nästan alla gruvor är helt övergivna  nu och därför är den här orten så liten nu men var tydligen ganska stor för bara 15 år sedan. Trodde faktiskt att alla var helt övergivna men som ni ser förekommer ju någon form av arbete i den med vattnet i. Hade inte lastbilen vart där hade vi garanterat tagit oss ner till vattnet men nu var det ju bäst att inte visa sig ör dem där nere.

Nu är den lediga dagen slut och 6 nya arbetsdagar väntar, men jag ska inte klaga. Ha det bra i sommarregnet ;-) 

Sådär ja, nu har jag äntligen fått lite reda på det här med internetuppkopplingen, inte så pass väl att Telstra funkar på min dator, det kommer det nog aldrig att göra, men däremot så funkar det på Charlies och har även lyckats installera svenskt tangentbord på densamma efter tips om denna möjlighet av någon läsare tidigare under min resa, så tack för det om du fortfarande hänger med :)

Idag är det precis en vecka sedan vi anlände till Meekatharra och än så länge finns inget att klaga på. Jobbet är visserligen inget drömjobb men det är definitivt bra nog för att man ska kunna stå ut några månader och det är bra på så vis att det alltid finns saker att göra men ändå väldigt sällan är stressigt. Dessutom är arbetskamraterna bra (med något enstaka undantag, men så är det väl alltid) och har även riktigt skojiga typer att bo med.

Just precis denna dag är det dessutom bara 6 månader kvar tills jag är tillbaks i Sverige, känns inte alls som en upplyftande tanke må jag säga, känns som att jag nyligen kom hit och redan har halva tiden passerat, får lite panik över hur jag ska hinna med allt. Om jag nu stannar här till framåt slutet av Oktober kommer jag i alla fall ha drygt 2,5 månader som jag kan ägna enbart åt resande (förhoppningsvis, litar inte helt hundraprocentigt på min förmåga att spara pengar) och i så fall kommer jag hinna se rätt mycket, men långt ifrån allt.

Tänkte att jag skulle ha laddat upp ett par bilder härifrån med men det verkar inte funka alls idag så det får bli någon annan gång, kommer ju kunna skriva lite oftare nu igen i alla fall.

Har förresten lyckats komma igång rätt bra med läpträningen igen, har hunnit med några rundor vid det här laget. Dessutom håller jag på att ta tag i mitt nässpraysberoende, snart 5 dygn utan Otrivin Menthol (eller något annat nässpray) nu, kanske inte låter som en så stor grej för er som inte känner mig väl nog, men tro mig; det är det!

Nä, nu får det räcka för denna gång.  Vi hörs

Goddagens, nu har jag antligen fatt chansen att skriva lite igen. Det kommer dock bli glest mellan gangerna en tid framover. Det enda abonnemang som funkar har ar Telstra, vilket ungefar ar Australiens motsvarighet till Telia kan man val saga. Och just telstra ar ocksa det enda som vagrar fungera pa min dator. Ja pa de flesta datorer som inte ar kopta i Australien verkar det som faktiskt.. Lyckligtvis har jag en mycket trevlig granne som dessutom ar typ supervisor i affren dar jag jobbar som later mig lana hans dator en stund nu sa da kan jag ju meddela att jag lever och har det fint.

Kom fram i torsdags kvall och borjade jobba dagen efter. Sondagar ar det stangt sa idag har jag med andra ord ledigt men annars ar det jobb varje dag. Nasta vecka kommer jag jobba 50 timmar fran mandag till lordag s det ar helt perfekt, ganska bekvamt jobb dessutom.

Bor i ett hus med 4 rum och kok 5 minuter darifran tillsammans med Charlie och tva andra tjejer som ocksa jobbar pa samma stalle och sa har langt verkar bade dom och ovriga kollegor (ett tiotal totalt) vara toppen. Affaren ar faktiskt betydligt storre an vad jag trodde i alla fall, for er som hangt en del i mina gamla hoods sa kan man val saga att den uppskattningsvis ar lite mer an halften sa stor som priso och det ar faktiskt ganska fullt med kunder hela dagarna.

An salange trivs jag alltsa alldeles utmarkt och lar nog stanna ett tag, minst till borjan av september men kanske anda tills manadsskiftet mellan oktober och november, i sa fall kommer det ju namligen kunna vara fardigarbetat har nere sen vilket skulle vara skont. 2,5 manader att agna enbart at resande, ratt gott :) Kom  fram till igar att jag och den kanadensiska tjejen jag delar bostad med (den andra ar engelsk for ovrigt) ar precis pa dagen lika gamla sa kanske far vi uppleva vart 25ars-sorjande tillsammans. Alltid skont att inte vara ensam om att uppleva en sadan tragedi..

Kan som sagt bli ganska glest med skriverierna har den narmsta tiden, men ska jobba pa att hitta en losning sa smaningom. Det kommer val anda inte finnas jattemycket att skriva om eftersom det inte finns sa mycket att gora har mer an att jobba. Idag har jag i alla fall varit ute och sprungit for forsta gangen pa 3 manader och jag ska se till att halla i det i fortsattningen sa att jag inte blir tjock igen. Verkar som att jag far med mig kanadensiskan pa det med sa da ar man ju sa illa tvungen att ge sig ut aven de dagar man inte vill, vilket ar bra.

Avslutningsvis sa kan jag meddela att jag har ett nytt Austrliensiskt nummer som lyder +61419584304, det gamla funkar inte har ute men ni som har det kan daremot behalla det eftersom jag kommer anvanda det igen nar jag atervander till civilisationen. I ovrigt funkar aven mitt svenska nummer men anvand helst det Australiensiska vid all form av kommunikation.

Ha det gott!

Efter alla bekymmer kom vi till slut fram till Perth för ett par timmar sedan och åker enligt planen vidare kl 08.30 imorn. Tyvärr hinner vi inte se något alls av staden i princip, tog en sväng för att hitta något att äta men orkade inte gå runt mer än så eftersom det börjar bli sent och vi måste upp tidigt imorn. Men jag kommer helt klart att komma tillbaks till den här staden senare och se det som bör ses.

Tidsskillnaden mellan där jag befinner mig och Sverige äts för övrigt upp bit för bit nu. Det som började på 10 timmars skillnad i februari är nu nere på 6 timmar här i Perth. Är inte säker på hur det är i Meekatharra men tror att de är max en halvtimme före Perth, kanske inte före alls så 6 eller 6,5 timmar kommer nog vara det som gäller de kommande månaderna.

Återigen så får jag väl säga att det finns vissa frågetecken för hur goda kommunikationsmöjligheter det kommer finnas framöver. Stället jag ska till tar ju uttrycket "middle of nowhere" till en helt ny nivå och jag har ingen aning om hur det kommer vara ställt varken med internet eller telefon, det visar sig..

13,5 timmar på en buss rakt ut i ödemarken blir det i alla fall imorn så det är ju helt klart en bit från civilisationen. Kom förresten fram till förut att om man räknar ihop den effektiva restiden från Mildura till Meekatharra så tar det 4,5 timmar längre än den effektiva flygtiden från Sverige till Mebourne.

Ha det bra allihop, jag återkommer så fort jag kan..

Ännu en gång är jag tillbaks på samma hostel som jag gnällt över de senaste gångerna jag har varit i den här stan. Priset och läget är det rätta helt enkelt. Senaste natten fick vi dock bo på ett annat ställe eftersom det här var fullt. Delade ett 12-bäddsrum med 11 tjejer. Om nån av er funderar i banorna att det låter ju förbannat lyxigt så kan jag meddela att det är det då fan inte. En jävla hönsgård är vad det är, FY FAN! Jävla tjatter! En av dem var svensk och verkade dessutom bli allvarligt sårad imorse när jag började prata engelska med henne eftersom hon trodde att det betydde att jag inte kom ihåg henne från kvällen innan. Var ju för tusan bara jävligt trött eftersom det var kl 6 på morgonen och tänkte därför inte längre än att jag började prata på det språk som jag använder 99% av de gånger jag öppnar käften numera. Så jävla trött man blir..

Nu bor vi återigen i ett 6-bäddsrum som dock bara innehåller 2 personer till utöver oss. En fransyska och en snubbe från en liten håla i delstaten Western Australia (ännu mindre än den vi ska till!) som i allra högsta grad skulle kvalificera sig till den kategorin människor som kallas för bogans här nere vilket är ungefär detsamma som de som går under öknamnet rednecks på annat håll. Jävligt speciell kille men precis som de flesta vi träffar på här nere är han så generös att det nästan är obehagligt. Han ville att vi skulle följa med ut och dricka ikväll och när vi berättade vår historia om senaste tiden som ruinerat oss så halade han upp en 100-dolarssedel och sa åt oss att gå och köpa ett flak öl i butiken på andra sidan gatan. Kunde ju inte säga nej till det och när vi druckit några stycken tyckte han att vi skulle spara resten tills imorn och gå ut till nån bar istället. Han bjöd oss på mat och köpte in drinkar i ett tempo som med råge överträffade det tempo vi drack i. Efter en stund tyckte vi dock att det fick räcka eftersom vi mest var trötta så vi knallade hemåt och lämnade honom åt att försöka hitta några andra vars vänskap han kunde köpa för alkohol.

Fördelen med det hela var i alla fall att Charlie blev precis lagom berusad för att vilja stanna på rummet och sova resten av kvällen vilket innebär att jag äntligen fick knalla iväg en sväng på egen hand så nu sitter jag på biblioteket och njuter av ensamheten. Välbehövligt, hennes ständiga närvaro håller på att göra mig galen. Värre blir det väl närmsta månaderna är jag rädd men det har ju i alla fall ett syfte som kommer vara gynnande för framtiden.

Bussresan från Perth till Meekatherra är förresten bokad nu också, den blir på torsdag ändå. Så om inget mer går åt skogen (vilket förstås är allt annat än osannolikt att det skulle göra) så kommer vi fram som planerat och börjar förhoppningsvis jobba redan på fredag. Synd med de uteblivna dagarna i Perth bara.

Ja och så var det Tiger Airways också ja, tydligen fick de besked redan för 3 månader sen om att de hade just precis så lång tid på sig att fixa till vissa brister med säkerheten om de inte skulle få flygförbud. Nu tyckte de tydligen att det var värt att chansa på att kraven skulle glömmas bort för de sket fullständigt i att göra något åt det alls och dagen innan deras deadline lät de fortfarande med glädje folk boka flygresor för fullt, vilket var just vad vi gjorde. Lyckligtvis har vi ju som sagt fått hjälp från andra flybolag så det ska jag komma ihåg när jag bokar flygningar i framtiden. Tiger Airways har numera anslutit sig till skaran av saker jag bojkottar. Dvs facebook och CDON :-P

Nu stänger biblioteket snart så det är slut på lugnet. Ha det gott!